Mika

 

När min farmor dog så ärvde jag lite pengar och för att förlänga glädjen efter henne valde vi att köpa en hund med pengarna. Valet blev en tax då vi båda hade haft tax förut och ville han en mindre hund. Jag kikade runt lite då och då för att se om det dök upp någon och efter att ha beställt en valp på en kennel som vi sedan ändå inte fick så såg vi en bild på blocket som gjorde oss alldeles varm i hjärtat. En underbar tik som låg och kikade upp i kameran medans hon lät valparna dia. Det var 3 st och den ena valpen hade ett kraftigt vackert huvud och henne valde vi. Jag reste ner med en bekant och hämtade henne och hon charmade alla som vi träffade på på resan. Hon var underbar och skötte sig exemplariskt.

Här hemma så passade hon in direkt. Vi hade då en gammal Vorsteh som hade svårt för att gå och Mika älskade att nafsa honom i tassarna och han älskade henne så mycket att han lät henne hålas och och hon låg hos honom på nätterna mellan hans framtassar och sov. Tyvärr så var vi tvungna att ta bort Cid pga ålder och sjukdom och sorgen var stor. Mika var en bra valp som snabbt lärde sig att vara rumsren och vad vi minns så bet hon inte i sönder något. Vi körde hårt med att lära henne var gränserna går här hemma och än idag så går hon lös på gården och jagar råttor och gör sina behov.

Mika är en lite egoistisk hund som gärna snor den godaste maten och bästa liggplatserna om  hon kan och hon är avundsjuk om någon annan hund kommer för nära hennes husse. Hon är tolerant med barnen men blir det för mycket så det gör ont så marker-nafsar hon och piper till något jag förstått inte är helt ovanligt på tax.

Hon är en bra tax och hund som inte har visat några knäppigheter mer änns vid första löpet då hon inte riktigt var sig själv annars är hon en bra hund som inte riktigt är en knähund förutom med sin älskade husse men gärna kommer och hälsar och gosar lite när det kommer främmande.

Hon har fått 3 valpkullar och dom ser ut att ha blivit riktigt bra av vad vi har fått rapporterat än så länge och en bättre mor måste man nog söka efter och hon har riktigt lätt för att valpar och snabbt går det med friska och bra valpar.

Vintern 2012 upptäckte vi att Mika hade knölar vid brösten och efter veterinärkoll så fick vi bekräftat vad vi tyvärr misstänkte, Mika hade cancer. Vi sa att hon skulle få vara kvar tills vi märkte att hon mådde dåligt. Det gick bra vintern och sommaren men mot hösten märkte vi att hon plötsligt började göra små utfall mot alla som passerade hennes säng när hon låg i den. Och så mer och mer gnydde hon när vi lyfte upp henne så tillslut tog vi det hårda beslutet att ta bort henne så i Nov fick Mika gå springa vidare till dom evigt gröna ängarna.

Vi saknar dig alla vår lilla älskade råtthund!